Luftkontroll och Hälsa

Logoihus

Luftkontroll o hälsa

Vad är bra luftkvalitet?

Det är viktigt att definiera och bestämma hur bra luftkvalitet ska bedömas i varje enskilt fall för att:

– bedöma om förbättringar behövs

– vilka förbättringar som behövs

– målet för förbättringar

– vägen dit

Olika slags kontroller:

1. Kontroll och styrning mot regelverk o lagstiftning

2. Diagnostisk kontroll för att förstå en problemsituation

3. Översiktlig orientering och kontroll som del i en systematisk plan för att definiera exponeringsprofil för ett eller flera miljöämnen.

4. Area, källa eller personlig provtagning för att bedöma/mäta luftburna föroreningar ej ingående i ovan pkt. 1-3.

En rätt arbetsmiljö (boende-, livsmiljö) innebär, att luften är förhållandevis ren, energigivande med rätt jonfördelning (ej urlakad/urladdad), samt har minimalt antal fina och ulftrafina partiklar, skadliga gaser och andra föroreningar. Man beräknar att om partiklarna ökar med ca 10 mikrogram inom PM2,5 i luften ökar risken att dö vid en viss ålder med ca 6 % enligt utländska studier (refererade till av bl a Socialstyrelsen). Det är inte ovanligt med 20-30 mikrogram PM2,5 och upp till 70-100 mikrogram PM10 i kontorsmiljöer, men ändå vanligare i skolor och förskolor.

Nedan försök till strukturering kan vara till stöd om man på egen hand, ex vid egenkontroll, eller privat vill söka källan till problemet. Utan kunskap, instrument och erfarenhet är det dock svårt att få optimala lösningar.

En löst sammansatt lista över några orsaker, källor och indikationer på dålig luft inomhus

Orsaker Källor Indikationer
För lite utomhusluft Stängda spjäll, underdimensionerat ventilationssystem, lokalen felanvänd mot planerad, obalanserad luftfördelning Hög koldioxidhaltFörhöjda VOCs
Förorenad utomhus-/tilluft Frånluft kortsluter tilluft, luftintag påverkas av nära föroreningskälla, närliggande industriutsläpp, tilluftsfilter påverkar negativt Hög koldioxidhalt, kolmonoxid, kväveoxider, industrigenererade föroreningar, pollen, partiklar
Förorenad inomhusluft Punktrening ej i funktion, rökinfiltration från gator, parkeringar, smutsiga slemmiga avlopp, luftfuktare, hög fukt i ventilationssystem, lim rengöringsmedel, polish, mattor, möbler, pappershantering, kopiering, rökning, bristande hygien, vatten o fuktskador i byggnad, isolering, elektrisk utrustning, luftrenare, oladdad (död) luft Kolmonoxid och/eller koldioxid, sot, förhöjda VOCs (organiska el oorganiska ångor) formaldehyd, PAH, partiklar, nikotin, H2S, ammoniak, damm, asbest, fiberglas, ozon,
Fukt i luft Felaktig luftkontroll, alltför låg RH, eller RH över 70% Näsblod, problem med kontaktlinser, mikrobiella föroreningar
Dålig luftcirkulation Flyttade väggar/separationer, kortslutna luftflöden Hög koldioxidhalt, VOCs, låg el ingen luftrörelse i rummet

EPA (Environmental Protection Agency), d v s USAs motsvarighet till vårt naturvårdsverk har sammanställt en Diagnostisk Snabb Referens (Diagnostic Quick Reference) i “Indoor Air Pollution: An introduction for Health Professionals” med tecken och symptom på hälsoeffekter från olika föroreningar som vi lämnar länkadressen till här: http://www.epa.gov./iaq/pubs/hpguide.html#Diag%20Quick%20Ref

Hälsa – undvika risker

Komfort – frisk o behaglig miljö

Många som klagar på dålig luftkvalitet brukar faktiskt ha rätt vid noggranna analyser, även om dålig är ett relativbegrepp. Man slipper svävande påståenden, irritation, felaktiga rykten och missnöjda brukare om man gör noggranna analyser vid klagomål på luften. Ekonomiskt, i ett helhetsperspektiv lönar det sig alltid.

Ofta används halten koldioxid som indikator på dålig luft. Den ger en relativt bra indikation på ventilationseffektivitet, men är samtidigt ett trubbigt instrument som kan ge sken av bra luft, medan verkligheten kan vara den motsatta. Genom korsvisa mätningar av betydligt fler parametrar (inkl CO2, partiklar, elektrojonmätning, VOCs m fl, ökar chansen att ringa in problemet avsevärt.

Luftkvalitet inomhus är aldrig konstant. Den beror på ett flertal tidsvarierande faktorer: byggnadens egenskaper och skötsel, brukarnas aktiviteter och utomhusklimat. Utan aktiviteter i en byggnad tenderar inomhusmätningar ligga nära utomhusresultat.

Frisk luft innehåller ca 21 % syre och 0,03 % koldioxid. I utandningsluften finns ca 16 % syre och 4 % koldioxid. CO2 -nivåer över 5 % utgör akut hälsofara. CO2-nivåer större än 0,35 % har långsiktig skadlig hälsoeffekt. CO2-nivåer över 0,1 % (1000 ppm) indikerar dålig komfort. En godtagbar CO2 nivå inomhus bör ligga under 800 ppm. Även värden mellan 600-800 ppm kan indikera negativ hälsoeffekt. I skolor är det vanligt med värden över 1000 ppm.

Luftens kvalitet avgörs av:

– syrehalt

– koldioxidhalt

– lukt

– koloxid, ozon

– luftens jonbalans

– fukt

– emissioner (VOC)

– radon

– rök, partiklar, damm

– mikroorganismer; bakterier, virus, mögelsporer etc.

– kemiska aktiviteter

– termiska faktorer (ventilation, värme etc.)

– människan, verksamhet, material, inredning

– uteluften

– elektromagnetisk strålning

Exempel på källor till respirabla partiklar i luften: förbränning, avgaser, ugnar, eldning, kondensering av lättflyktiga ämnen, aerosolsprayer, matlagning m fl.

Inni Powerflex

Kontakta oss direkt:

info@innipowerflex.com

Menu Title