Arbetsmiljö och egenkontroll
Utöver rena hälsoskäl finns det andra skäl till att ha en optimal luft- och arbetsmiljö.
Ett av skälen är företagsekonomiskt, eftersom en bra arbetsmiljö, automatiskt ger en omedelbar pay-off i form av högre produktivitet och ökad trivsel. Ett annat är att företaget inte bryter mot samhällets krav i form av rådande lagstiftning. Lagstiftningen lägger ett stort ansvar på att verksamheter inte skadar hälsa och miljö. Inomhusmiljön styrs främst av Miljöbalken, Arbetsmiljölagen, Boverkets och Socialstyrelsens rekommendationer. Enligt miljöbalkens regler om egenkontroll skall verksamhetsutövarens miljöarbete bedrivas systematiskt och dokumenteras. Verksamhetsutövaren i miljölagstiftningen motsvaras av arbetsgivaren i arbetsmiljölagstiftningen såsom ytterst ansvarig. Det är därför lämpligt att egenkontroll enligt miljöbalken samordnas med miljöledningssystem och arbetsmiljöarbete eftersom ett naturligt samband finns och de kompletterar varandra. Lagstiftningen indikerar gränser för högsta tillåtna föroreningar, men det innebär inte att det står var och en fritt att nöja sig med att ligga inom tillåtna nivåer. Det generella kravet är att minimera mängden föroreningar, efter bästa förmåga, såvida det inte är helt orimligt ekonomiskt. Erfarenheten visar att en bättre kontroll och strävan efter minimering i själva verket ger ekonomiska fördelar på lite längre sikt.
Luftförorening definieras som ämne eller blandning av ämnen i luft som kan medföra ohälsa eller besvär enligt 3 § arbetsmiljölagen AFS 2005:17. Enligt 7 § skall utredning om luftförorening göras och dokumenteras om det finns anledning att misstänka sådan. Om hygieniska gränsvärden överskrids skall åtgärd vidtas omedelbart.
Enligt Miljöbalken är det fastighetsägaren som i första hand är ansvarig för inomhusmiljön, men också verksamhetsutövaren om denne är en annan. MB går längre än arbetsmiljölagen i det att redan risker för skador och olägenheter för människors hälsa eller miljön (försiktighetsprincipen), medför en skyldighet att vidta åtgärder (2 kap. 3§ MB). Det är miljöbalken som styr de flesta lagar och rekommendationer på området.
Arbetsmiljöns luftproblem och risker, en onödig och improduktiv kostnad!
Ett antal kvalitetsparametrar regleras i Arbetsmiljöverkets och Boverkets rekommenderade riktvärden. Vi går inte in på dessa här.
Andra parametrar som är diffust reglerade, men som påverkar hälsotillstånd inomhus, är mängd, storlek och fördelning av laddningar i luften (plus o minusladdade små joner), mängden damm/partiklar, mängden VOC (flyktiga organiska sammansättningar), statiska laddningar m fl. När vi studerar en arbetsmiljös problem kan vi på begäran mäta även dessa variabler vid misstanke om påverkan.
Risker/Hälsa: Idag vet man att vanliga miljöföroreningar, partiklar och gaser i luften i mängder som normalt accepteras kan vara mycket hälsoskadliga och påverka vår hälsa, levnadsvillkor och livstid avsevärt. Framför allt har man klarlagt starka samband mellan luftföroreningar (läs partiklar) och stora folksjukdomar som hjärt-/kärlsjukdomar, sjukdomar i andningsvägarna, lungcancer, graviditetsproblem m fl. Nedan pyramid förklarar hur föroreningar (läs partiklar) påverkar hela befolkningen i en skala utan gränsvärden. Ju fler partiklar som finns i inandningsluften desto större motsatta hälsoeffekter. Detta kan man påverka i hög grad själv eftersom innemiljön där vi vistas mesta tiden (ca 90 %) kan kontrolleras och styras. Ett första steg är att kontrollera risknivån genom att göra en luftkvalitetsmätning på arbetsplatsen och/eller i bostaden. Nedan visas en pyramid över hälsoeffekter associerade med luftföroreningar, speciellt PM10 och PM2,5. IVL har sammanställt en rapport år 2009 baserad på statistik för år 2005 där man bedömer att ca 5 000 för tidiga dödsfall inträffar årligen i Sverige på grund av partikelföroreningar i luften (jmf toppen i pyramiden). Kostnaderna för samhället skattas till ca 26 miljarder/år. Kostnaderna för samhället belastar givetvis både företag och enskilda.
Se också sidan om “Luftföroreningar” för en fördjupning av ämnet.
Arbetsmiljö och verksamheter
Handen på hjärtat… hur många verksamheter har en övervakning och kontroll värd namnet, och som uppfyller kraven för en bra innemiljö (miljöbalkens, arbetsmiljöverkets, socialstyrelsens, de anställdas, fastighetsägarnas m fl men framför allt… det sunda förnuftets)?
Ta t ex skolor: Om en kommun inte har en grundlig inventering och orientering om luftkvaliteten på sina olika skolor/lokaler som bas för egenkontroll och åtgärder, bör det vara läge att inventera och kartlägga åtgärdsbehov med luftkvalitetsmätningar. Att testa/kontrollera rådande övervaknings- och kontrollprogram, olika lokalers belastningsförmåga, ventilationens verkliga effektivitet att föra bort föroreningar, identifiera problemområden, indikera onödiga investeringar är nödvändigt som underlag för ekonomiska beslut. Samtidigt fås en plattform för bedömning av hälsorisker, framtida investeringar och prioriteringar.
Det verkar som att få skolor idag har IAQ-program (indoor air quality) för kontroll, bevakning och uppföljning av sin egen luftkvalitet, trots miljöbalken. Varför? En anledning kan vara att man uppfattar OVK (obligatorisk ventilationskontroll), som annat än en ren funktionskontroll. Den säger inget om systemets förmåga att tillhandahålla en hälsosam luft (dess funktionsuppfyllande).
Ta t ex sjukhus: En fråga som gäller sjukhus och vårdsektorn är, om de idag har tillfredsställande styrprogram för sin egen luftkvalitet. Finns det en kontinuerlig eller periodisk övervakning och kontroll i infektionskänsliga lokaler liknande den som inom industrin krävs för s k renrum? Täcker denna filters effektivitet, före och efter filterbyten, antalet, fördelningen och mängden/massan partiklar och damm? Känner man till mängden och identiteten på bakterier och andra mikroorganismer per m3 luft för att kunna uppfylla viktiga hygienkrav? Bibehålls önskat lufttryck, positivt eller negativt i de rum som kräver kontroll, för att minska spridningsriskerna av föroreningar, infektioner etc.? Kontroll får man om man har en fortlöpande orientering och verifiering av sin egen luftmiljös skadliga föroreningar och samtidigt ett underlag för ett kontroll- och styrprogram för uppföljning och förbättringar. Man måste veta om rutinmässiga filterbyten tar hand om de flesta föroreningarna. Sjunker effekten efter en vecka eller en dag eller läcker filtret i fogarna? Är det lika effektivt mot bakterier, mögel eller partiklar? Är det lika effektivt vid fuktig väderlek? Utvecklas mögel och bakterier vid vissa situationer? Det finns många frågor. Finns svaren?
Billackeringsverkstäder, farmaceutiska företag, livsmedelsföretag m fl är några av de branscher som börjat utveckla avancerade kontroll- och styrprogram för hälsa och miljö (ex. s k renrum).
Inni Powerflex